Born To Fly

Har haft tuffa dagar nu ett tag. Tappat greppet lite om mig själv, lite om vad jag förtjänar och inte. Att jag låter andra sätta sig på mig är ett fel jag har som är något som kommer vara en pågående kamp, men alla känner mig och jag är inte den som ger upp. Jag kan falla ner och vara långt bort men tillbaka eller framåt hittar jag alltid! Målet är att må bra och vara lycklig, det tappar jag bort ibland men den ljusa och fina känslan åtekommer alltid :D

 

Har tänkt att varför nöjer jag mig med dåligt eller dras till det, kan det vara för jag inte tror jag förtjänar mer?

Jag kan vara nöjd i en helt galen konstigt situation fast den äter upp mig innifrån och gör mig helt förstörd, ändå är jag kvar? Sådanna människor ska de tillåtas vara kvar i ens liv eller ska man sålla bort dom, trots de berör en på ett sätt som är obeskrivligt bra.

Här är det en kamp mellan positivt och negativt, jag vill alltid ge det positiva mer kämparglöd för det är väl dit man ska sträva? Då är frågan om de andra är med en eller åt ett annat håll? För då finns det ju inget positivt då är det bara ett utdragen negativitet.

 

Ska sova på saken nu men måste dela med mig av en så fin och gripande film :)

 

Emma se den :) så bra och härlig film :D jag vet att du kämpar med allt och jag finns här att bolla tankar och känslor med så du vet <3 

 

Puss kram 

Sov gott allesammans!